Så kan Ivrig beundrare användas i en mening
- Han låter glad och ivrig på rösten.
- Och han var så ivrig att få sälja, att han ökade på sin hög med ett par stora, tunga silverbägare.
- Han var så ivrig med sin berättelse, att han såg hela tempelplatsen för sig och talade om sina äventyr, alldeles som hade de inträffat.
- sköt jag in, ivrig att komma till saken.
- Jag är inte den typen av spelare, utan jag förlorade kontroll på bollen och var för ivrig i att försöka vinna tillbaka den.
- om det skulle vara någon annan beundrare, som gått mig i förväg !
- Adele blev ivrig.
- Åh, det lär inte hjälpa, om jag känner era beundrare rätt.
- Greven närmade sig sin hustru och bugade sig, just som en av hennes beundrare skulle ha gjort.
- Han hade kommit i jakttagen och tänkte inte mer på den gamla historien, som han nyss hade varit så ivrig att berätta.
- Morfar blev ivrig och stultade bort över golvet och öppnade klädskåpet.
- Han försökte beskriva dem för fru Ingeborg, men blev därvid så ivrig, att han stammade och slutligen tappade talet i ett nytt anfall av astma.
- Kristin blir helt varm och ivrig, da hon beskriver allt detta.
- Hon är glad och rädd och ivrig och blyg, alltihop på en gång.
- Alla hennes beundrare påstod att det klädde henne förträffligt, fast alla damer över de tjugofem bedyrade motsatsen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
